ny blogg
jag har bytt blogg. jag har bestämt mig för att kombinera min låsta och denna i en annan blogg på bloggplatsen.se, så att jag skriver allt där på samma ställe, men då låser vissa inlägg.
jag kommer ha kvar den här bloggen, men bara för att kunna titta tillbaka och minnas.
ni som är intresserade får be om den nya bloggen.
/Kari
nytillskott
idag har vi hämtat hem Kaktus :)
Iris är inte överförtjust, så det tar väl ett par dagar (förhoppningsvis) innan de kan vara i samma rum... och innan Iris slutar morra och väsa åt Kaktus... men jag hoppas på det bästa, för jag är redan kär i henne, så det skulle bli svårt att skiljas från henne..
trötthet
så trött, så jävla trött. varit vaken sen halv nio imorse...
dags att sova kanske?
jo... men jag kan inte slappna av >.<
är hungrig också, men, ätit det jag ska äta idag, blir inget mer.
uh, nej, sömnmedicin och krypa i säng!
(först pussa lite på Lena ^^)
btw, idag har jag och Lena varit gifta i två månader <3
uppdatering
dagarna går fort förbi.
igår var vi hem till mamma och spelade spel med Jon, Linn, hennes pojkvän & mamma såklart, det var trevligt emellanåt, men bröt dock ihop två gånger... inte lika kul.
dagen innan dess var vi på bio, såg Harry Potter med också då Jon, Linn och hennes pojkvän. filmen var väldigt bra, tycker att de gjorde slutet bättre i filmen än i boken. haha, jag skrattade och grät, och det gjorde Linn med ^^
new place
första blogginlägget från nya lägenheten nu då, vi fick internet först idag.
vad har hänt sen sist?
mycket, fast samtidigt så otroligt lite.
jag själv kan inte riktigt sammanfatta allt... (eller inget). det känns bara väldigt rörigt.
och idag är en dålig dag, men som vanligt så försöker jag att inte visa det... det går relativt bra tills dess jag exploderar lite smått sådär... hmm...
jaja, rörigt.
ikväll ska vi träffa Betty, Karin och Louise iallafall, äta middag vid Naturens Hus :)
...
imorn är det flytt, och just nu bor i i kartonger (nästan iaf)... det ska bli skönt med en större lägenhet! :)
samtidigt känns det väldigt påfrestande och otroligt jobbigt, det blir bättre när vi kommit iordning på nya stället.. riktigt skönt. jag vill bara att allt ska vara klart...
antagligen kommer jag göra annat under tiden imorn, då Lena inte heller tror att jag fixar det.. men det visar sig!
(please, help me...)
inte bli trodd på,
inte tas på allvar...
jaha, och vad ska vi göra nu??
vad fan ska vi göra nu??
ja, vi åkte ju in till jouren, fick träffa en idiot till läkare... bl.a. bröt jag ihop när all ilska, all nedstämdhet och all besvikelse blev för mycket. han ville inte lägga in mig för att jag mådde tydligen inte alls dåligt, och det skulle tydligen inte vara bra för mig att bli inlagd och gå omkring bland människor som mår så mycket sämre, som är så mycket sjukare... han sa bl.a. att jag "bara hotar med att ta livet av mig", och inte vill det egentligen. vad FAN vet han om det!?
nej, nu är ilskan utbytt mot utmattning.
between life and death
och vad väntar vi på?
vad finns det att vänta på?
vi båda går omkring och väntar på stunden,
den där avgörande stunden mellan liv och död.
vi kan inte säga när den kommer, eller hur,
men vi vet att den finns där.
ibland känns det som en evighet till dess,
ibland som bara några sekunder bort,
men än har den inte kommit.
"varför gråter livet, när döden alltid ler?"
I'm trying so hard to keep on living
vardagen fortsätter, tiden går. jag försöker hänga med i svängarna, jag försöker orka göra saker.
jag försöker iallafall.
sömnen funkar inte alls och inte har jag särskilt stor aptit.
blir påmind om våldtäkten varje dag, vad som helst kan trigga igång minnena..
min livslust ligger på noll just nu, kan jag erkänna, och den har varit där ett tag.
...
allt fuckar upp sig. allt.
hur orkar jag egentligen?
men ja, ändå fortsätter jag.
-
är så jävla trött på allt...
sleepless
hur ofta ska jag vara vaken hela nätter? >.<
jag börjar nästan bli van vid det...
överlag blir jag bara tröttare och tröttare, och då hjälper det ju inte att sömnen fuckar upp sig...
åh, känns som jag bara upprepar allt hela tiden...
och det enda jag gör på nätterna är att tänka. tänka tänka tänka. det kan vara både positivt och negativt, men för mig är det otroligt negativt...
bjuder på en bild på en trött Kari
someone must have known I was crazy, right from the start...
är så jävla trött på att min sömn inte funkar för fem öre, är så jävla trött på det!!!
och utmattad, både fysiskt och psykiskt. jag försöker göra någonting på dagarna, men det är svårt, orken tar slut och jag hamnar oftare och oftare i soffan framför tv:n och datorn..
jag har egentligen inget att skriva, men jag vill ändå... försöka förklara hur det är just nu.. tror jag. men hur mycket jag än försöker så kan jag inte.. det är för mycket.
kaos.
the worst memory I have
pratade mycket med Lena inatt, har haft mycket flaschar den senaste tiden från 23/5-09... vissa vet väl... eller, ingen kommer väl ihåg datumet på samma sätt som jag...
men gick igenom vad som hände då, jag stängde av känslorna, berättade fort och sakligt, utan massa känslor, utan massa detaljer... bara händelseförloppet.
inatt kom äntligen gråten, den som suttit instängd inuti mig så länge... och jag bad Lena säga att jag inte gjorde något fel då den gången, det datumet, den dagen, den kvällen... ändå trodde jag inte på henne.
jag vill bara kunna avsluta det, släppa det... jag vill bara få upprättelse och inte nästintill varje dag se minnesbilder från den gången... hur han lägger sig på madrassen, hur jag ramlar ner på den, full som jag var... hur det börjar med att han stryker mig på ryggen... mer skriver jag inte, det gör för ont.
det var första gången jag drack, någonsin. jag var full, jag hade nästintill däckat, men var vaken. jag vill inte minnas det, jag vill verkligen inte det...
inatt sa Lena att hon känner igen mycket av hur jag mår i sig själv, i sin ptsd.
en dikt jag en gång läst
lägger in en dikt, som jag en gång fick skickad till mig;
Följ min blogg med Bloglovin
Stå stilla i smärtan,
rotad i det som är ljus i dig.
Låt svärdet gå genom dig.
Kanske det inte alls
är ett svärd.
Kanske det är
en stämgaffel.
Du blir en ton.
Du blir den musik
du alltid längtat efter
att få höra.
Du visste inte att du var
en sång.
