i torsdags hände en härlig sak, i skolan. först hade vi eget arbete på teatern, sen klassråd, och jag vantrivs i min klass för jag har ingen att prata med och ingen pratar typ med mig, men ja, har ju varit sjukskriven så länge så är ju knappt med klassen, men det är jobbigt ändå eftersom det också påminner mig om grundskolan, speciellt högstadiet.

sen så hade vi teater på eftermiddagen, och jag var helt low och skit efter klassrådet, tror de flesta märkte det, om de tittade på mig vill säga... sen efter rasten och skit så får jag plötsligt en kram av en klasskamrat som även hon går teater, jag blev lite paff men det var skönt, vi kramades en stund och sen efter det var jag inte lika deppig längre, det höjde mitt humör ngt otroligt. hon som kramade mig har för lång tid sen även sagt ngt i stil med att hon ser att jag mår dåligt, liksom, sett mig. och hon såg mig i torsdags igen, jag kände mig ledsen och osynlig bara, så det var skönt... det höjde mitt humör så att jag blev gladare igen.

en sån liten sak kan vara det som krävs, det märkte jag tydligt! =)



träffade Lena en stund förut idag <3
och i torsdags
hon är på en säkrare avdelning just nu pga olika saker, men flyttas tillbaka troligtvis på måndag =)

hur sött som helst! såg det på en väns blogg, och var ju tvungen att lägga det här (a)

Jag undrar, vem är du? Kan inte komma på vem det är faktiskt, så snälla säg vem du är!

En gammal vän! om ...:
Ledsen att du inte mår bra. Önskar dig ett riktigt gott nytt år som blir bättre.

Jag är iallafall hemma nu en sväng, systeryster ska hjälpa mig färga håret senare ikväll... Och nu har jag inget att göra ärligt talat... =S

Och jag är ovan i att vara här, mitt hem är ju nästan bbh... det känns som det iallafall. Det här känns inte riktigt som hemma och det gör inte bbh heller men ja...