<3
21/5-11, min fru <3
vigseln
åh, lång dag blev det igår, lång men underbar! :)
bilder kommer när jag får bilder av andra människor ^^
och nu känner jag mig än mer vuxen, nu är jag gift! <3
bilder kommer när jag får bilder av andra människor ^^
och nu känner jag mig än mer vuxen, nu är jag gift! <3
lycka?
är sprallig, glad, lycklig!
jag känner inte igen de här känslorna, och det gör mig lite ledsen, för jag märker ju vad jag missat. stundvis just nu känns det nästan som att jag druckit alkohol. och vill ni veta vad det positiva är? det har jag inte!
men, är det såhär lycka känns?
för isåfall vill jag alltid känna så! :)
jag känner inte igen de här känslorna, och det gör mig lite ledsen, för jag märker ju vad jag missat. stundvis just nu känns det nästan som att jag druckit alkohol. och vill ni veta vad det positiva är? det har jag inte!
men, är det såhär lycka känns?
för isåfall vill jag alltid känna så! :)
det närmar sig
pratat med vigselförrättaren idag, lite mer klarhet i hur det kommer gå till på lördag :) men det viktigaste är ju att vi ska samlas där tio i två.
5 dagar kvar...
5 dagar kvar...
är du normal?
jag tänker för mycket, och stressar upp mig för allt och inget, så just nu är jag ofta nära att bryta ihop... och hur löser jag det? chips, glass, godis... jag orkar helt enkelt inte bryta ihop. jag orkar verkligen inte det...
men jag stressar upp mig för mycket, för ekonomin, för att fixa allt som behöver fixas innan bröllopet, för hur det ska gå, allting. för hur jag mår, för hur Lena mår... allt.
jag är inte stabil nånstans. och jag hatar det. jag undrar ofta över hur "normala" personers vardag ser ut. hur vardagen för andra i min ålder ser ut... de som jobbar, som inte är sjukskrivna, och som klassas som friska enligt vården. vad gör de på dagarna? hur orkar de fulltidsjobb och sen den lediga tiden?
ja, jag har svårt att förstå hur människor orkar mer än en liten sak om dagen... jag menar, vissa dagar orkar jag inte annat än att ligga i sängen halva dagen och i soffan andra halvan av dagen... men jag vet att det inte är normalt.
jag kan inte koncentrera mig riktigt på vad jag skriver så det blir lite rörigt.
men jag stressar upp mig för mycket, för ekonomin, för att fixa allt som behöver fixas innan bröllopet, för hur det ska gå, allting. för hur jag mår, för hur Lena mår... allt.
jag är inte stabil nånstans. och jag hatar det. jag undrar ofta över hur "normala" personers vardag ser ut. hur vardagen för andra i min ålder ser ut... de som jobbar, som inte är sjukskrivna, och som klassas som friska enligt vården. vad gör de på dagarna? hur orkar de fulltidsjobb och sen den lediga tiden?
ja, jag har svårt att förstå hur människor orkar mer än en liten sak om dagen... jag menar, vissa dagar orkar jag inte annat än att ligga i sängen halva dagen och i soffan andra halvan av dagen... men jag vet att det inte är normalt.
jag kan inte koncentrera mig riktigt på vad jag skriver så det blir lite rörigt.
