Hur man gör för att få ett 80cm högt eldklot hemma:

1. sätter tändstickor i värmeljus som vekar
2. bär fatet med värmeljusen till slasken
3. ens sambo får idén att försöka släcka elden med vattenkranen (istället för att kväva den genom att t.ex. lägga ett kastrullock på)
4. tadaa!

bieffekter: sotmärken på t.ex. skåpluckor

nu vet jag när radioprogrammet/serien sänds som jag är med i =)

p1 kl 12, fem söndagar med start 13 februari. jag är med 6 mars.

så ja... lyssna på om ni vill =) min röst kommer låta helt förskräckligt, jag förvarnar er! ;)

apropå förtal och ofredande:

Förtal är ett brott som innebär att sprida uppgifter om någon i syfte att utsätta honom eller henne för andras missaktning.

länk: wikipedia

Ofredande är ett brott i svensk rätt Det definieras i brottsbalkens kapitel 4, §7: Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Som ofredande räknas också telefon- och brevterror. Även mobbing har under senare tid räknats som ofredande.

länk: wikipedia


brottsbalken (kap 4 §7 ofredande, kap 5, flera punkter, förtal)

hahahaha, en idiot till finns det tydligen, på Lenas blogg står detta i en kommentar:

Ha ha, Jag känner inte er men jag har tittat på era bloggar någongång i bland och slagits av att det inte finns något friskt alls i dem. Inga friska vänner som kommenterar heller och ang. din sambos diagnos så...ja inte fan skulle jag vilja vara hennes vän men i.o.f.s så vill jag inte vara din heller. Tror tame fan att alla med psykiska diagnoser gaddar sig samman i sin sjuka värld här på nätet. Tror på fan att foklk springer lång väg om ni kommer och försöker vara vänner, man är väl rädd om livhanken."

ingen blir trakasserad av mig. och vad menar du med att du undviktit mig då du läser min blogg och det jag skriver på fb? och jag tror nog att jag har något att göra med vem du är, när du skriver sådana här saker till mig. vad spelar det för roll om det finns utskrivet på papper?

men vi kan hålla på såhär i evigheter, du har din verision av vad som hände och jag har min. dessutom var det ju inte du som var med om det, utan jag och den människan allt det här handlar om.

jag kan säga såhär, efter den fredagen via msn så pratade hon aldrig mer med mig. ja jag tror att hon skulle göra ngt sådant, för det gorde hon mot en annan under tiden vi var vänner.

hon visste mitt lösenord till min msn, så ja, det tror jag.

varför säger du då inte vem det var?

och nej jag tänker inte be om ursäkt då jag inte sagt något fel, jag har sagt vad som hänt och vad jag vet.

men jag förstår iallafall inte varför du inte kan säga vem du är, om du inte står för vem du är så borde du inte uttala dig som du gör, och dessutom inte hota med polisanmälning och förtal.

vadå en del av mig? jag bryr mig sjukt mycket om hur andra mår, och alla mina ÄKTA vänner vet det. jag har aldrig sagt att det är hennes fel, jag blev mobbad under hela grundskolan, det jag sagt är att hon lämnade mig och det tog hårt på mig då hon var den enda vän jag hade. jag har absolut inte sagt att det är hennes fel hur jag mår och kommer aldrig säga det. för det är det verkligen inte. jag skulle aldrig skylla på någon annan, men du får väl tro vad du vill. du får vara hur glad du vill, jag bryr mig inte. men tycker att det här du gör är ett omoget beteende. du anklagar mig och skriver saker som inte stämmer, saker jag aldrig sagt. jag förföljer ingen, absolut ingen. jag vet inget om hennes liv sen vi slutade vara vänner. jag vet inte ett jävla skit om henne, kallar du det för att förfölja henne så vet jag inte hur du tänker.

tror du att vi pratar om känslor? mina vänner kan prata om allt med mig och jag stöttar dem, och de stöttar mig. men antagligen tror du inte på det eftersom du redan har en åsikt om mig, så vad jag än skriver så kommer du inte tro på mig.

tro att jag ljuger, fine, men min vän hade mailat till mig, sen skulle jag spara mailen eftersom de, om jag säger såhär, inte var så vänliga, men då hade hon loggat in på min mail och sedan bytt lösenord, för att hinna ta bort mailen. sen när jag kunde logga in så var de mailen borta och inget annat.

och msn-konversationen, jag satt vid min brors dator då, jag ägde ingen egen. därför sparade jag inte konversationerna på datorn. alltså har jag inte kvar det vi skrev.


och din nya kommentar, min vän sa att hon hade fått tillbaka sin msn, så då undrar jag varför hon sa det till mig i skolan om det inte var sant?

du har tydligen inte fått veta exakt vad hon skrev till mig på msn, det märks. och om jag skriver vad det var så kommer du bara tro att jag ljuger. och du säger emot dig själv, först skriver du att hon sa det, men sen gjorde hon tydligen inte det? och hade jag aldrig tid när hon BEHÖVDE mig? hon har aldrig sagt till mig att hon behövde mig. och jag vet inget om att hon blev mobbad på grund av att hon umgicks med mig. men enligt dig så verkar det som att allt var mitt fel, verkligen allt. du skriver att HON blev mobbad pga MIG. hur skulle jag kunna veta det? det enda jag vet är att JAG var mobbad. och ingen brydde sig. den enda gången någon brydde sig var när jag bröt ihop en dag i skolan och gick och låste in mig på toaletten för att vara ifred. då brydde sig plötsligt alla i klassen och det är så ologiskt som det kan bli. de i min klass brydde sig inte ett skit om att jag var ensam och utanför.

jag var inte ett barn som var omogen och tonårsbråkig. jag var den tysta duktiga flickan som alltid gick på alla lektioner och aldrig kom försent. jag jobbade på lektionerna och gjorde läxorna. men vt i 9an så satt jag mest på lektionerna. och kom försent några gånger utan att lärarna brydde sig. om någon annan kom försent blev det ett jävla liv. men jag kände mig ganska osynlig då.

du kallar henne ett ensamt barn? tja, där hade hon och jag något gemensamt. enligt mig var hon inte en riktig vän eftersom jag VET vad hon skrev på msn.

jag tänker inte säga vems fel det var eller så, men det var hon som bröt kontakten på det mest omogna sett jag vet. varför säger du hela jävla tiden att allt var mitt fel!?

och jag tycker att du är ganska feg för att yttra dig på det här sättet, när du inte ens skriver vem du är.

som jag minns det, så träffades vi på sommaren efter sjuan och hon skrev sådär på msn när vi gick i åttan. och vad menar du när du säger att hon blev mobbad för att hon umgicks med mig? jag vet att jag blev mobbad, men menar du att det gick ut över henne? jag pratade ofta med henne på msn, så jag kan inte tro på att den blev kapad. förstår inte det där med att hon inte skrivit till mig, jag menar, varför skulle hon vilja skriva till mig?. om du fanns på Navet, varför säger du inte vem du är? du ska veta att jag väldigt sällan gick på stan, jag mådde verkligen inte bra under högstadiet, speciellt i nian då jag började med mitt självdestruktiva beteende.

min syster hade fler vänner än vad jag hade, men inte speciellt äkta vänner. det är sant att jag inte "fick" säga nej till min syster men att min syster nästan alltid sa nej till mig, det sårade mig då jag bara hade henne och min vän.

varför tyckte du synd om mig?

jag fick inte mycket i månadspeng, men vad spelar det för roll då nästan ingen visade något intresse för att umgås med mig. och ja, jag hjälpte till mycket hemma.

jag skriver inte saker som inte är sanna, tro vad du vill men det gör jag faktiskt inte.

och förklara dig, tror du inte att jag skulle förstå?

det jag läser, att ni övertalade henne att inte ha kontakt med mig längre, för att HON var ensam och ledsen?? vad tror du jag var när den enda vän jag hade var hon? hon hade ju ändå dig bl.a.. när hon inte längre ville vara vän med mig så hade jag ingen. tror du inte att jag var ensam och ledsen? och jag såg hur hon tittade på mig när hon trodde att jag inte såg, jag såg det.

det var jag som gick till en stenbänk en bit från skolan och grät varje lunchrast, det var jag som alltid satt själv i matsalen och på lektionerna... men vet du, skit samma, det är väl mig det är fel på, jag är en misslyckad person, jag vet. och att jag är psykiskt sjuk är väl bara ett bevis på det. kalla mig galen om du vill!

ännu en gång, Navet:
hon berättade aldrig för mig hur hon kände, och dessutom, vadå två år? snarare ett halvår! ja, jag hjälpte till hemma, men var det jag som bestämde om jag skulle göra det eller ej? jag gjorde inte mycket med min syster, nästan ingenting. min syster ville inte riktigt umgås med mig, som jag skrivit i ett annat inlägg nyligen. jag minns inte om vi var på bio en eller flera gånger, men jag minns att vi var på kulturnatten en gång och hade väldigt kul. minns inte om vi var på tunneldiscot eller ej, men vad spelar det för roll egentligen? om man har trevligt när man umgås spelar det ingen roll vad man gör? och vilka menar du var de som övertygade henne? och tror du inte jag vet vad vänskap innebär? klart som fan att man är två! jag hade visst tid, men inte mycket ork, har aldrig haft mycket ork på senaste tid, både psykisk och fysisk ork. och om hon hade tid när jag inte hade det är det fel att skylla på bara mig. men jag tror faktiskt inte på att hon inte har sagt något illa om mig, om det nu inte var så att det inte var hon som skrev till mig den dagen på msn.

du som skrev en kommentar och kallar dig för Navet:

måhända att man kanske inte ska ställa så stora krav på ens vänner när man är i den åldern, men jag tycker inte att jag ställde så stora krav, faktiskt ställde jag inga krav, hon VILLE umgås med mig, iallafall då. hon VILLE göra saker med mig, menar du att jag skulle säga nej för att det annars skulle verka som om jag krävde att vi skulle hitta på saker?

och vad menar du med allt runt omkring mig?och att hon inte orkade? jag tycker iallafall att det är ett omoget beteende att göra som hon gjorde, och, enligt dig, inte ens säga anledningen. men jag skulle gärna vilja ha en förklaring.

men vet du, jag är inte glad att jag hade en vän som svek mig så hårt och sa väldigt elaka saker till mig via msn. tycker du att det är konstigt? det tycker inte jag.

det där med min syster, hon och jag har pratat om det och hon är väldigt ledsen över det, ändå kan det göra ont i mig om jag av någon anledning tänker på det. men nu har jag och min syster en väldigt bra relation.

men som du märker så skriver jag inte namnet på personen, dessutom tror jag inte att egentligen någon från min tid på navet läser den här bloggen då de aldrig varit så intresserade av mig och mitt liv, så du behöver ju inte vara rädd för att hon blir så utpekad som du tror.

Lena och Emma, det är ett tag sen nu dock ;P

nu har jag läst upp en del dikter och noveller för Sheila. hon tyckte att jag verkligen kunde skriva och borde publicera det...
och ja, jag vill ju publicera... men lite svårt ju... jaja
nån gång i framtiden kanske? ^^

tycker ni att jag förändrat mig?
vänster; ikväll
höger; för lite mer än ett år sen